Stephen Chbosky - "The Perks of Being a Wallflower"

Det är delvis av snobberi jag sällan läser så kallad YA-litteratur. Jag har en föreställning om den som tillrättalagd och riktad, och det stämmer säkert inte alltid. Nu handleder jag dock en student som skriver en uppsats om Chboskys roman och då har jag plötsligt en orsak att plocka upp den. The Perks of Being a Wallflower är en brevroman. Huvudpersonen Charlie lider av en depression men vet inte varför. Under hans första dagar i high school blir han vän med två seniorer, Sam och Patrick, och det är tack var dem han tar sig igenom sitt första år. I blurbarna på min upplaga liknas The Perks of Being a Wallflower vid The Catcher in the Rye. Själv tänker jag mer på The Bell Jar och Ingen dans på rosor, två andra romaner vars huvudpersonen lider av psykiska problem. Jag gillar Chboskys roman och jag gillar romanens Charlie. Och jag tänker  att man verkar söka sig till en viss typ av navelskådande roman när man börjar bli vuxen och då duger faktiskt The Perks of Being a Wallflower lika bra som Ingen dans på rosor. Faktiskt skulle jag jag rekommendera den förra framför den senare. Riktigt upp till Salingers och Plaths nivåer når inte Chbosky. Men det gör ju nästan ingen. Såg filmen så fort jag stängt igen boken. Den är precis så där tillrättalagd och riktad som jag fortfarande misstänker att en hel del YA-litteratur faktiskt är. Så skippa gärna den.

Lovely Louisiana, del 2: Vampyrer, vampyrer

Efter vårt traumatiska möte med Texaspolisen var det en lättnad att anlända i Louisiana. Det började mörkna när vi lämnade Caddo Lake och körde mot Shreveport, där vi sov över. Charlaine Harris ande vilade över den här delen av vår roadtrip. Det är förstås i Shreveport romanpersonen Eric Northmans bar ligger. Något Fangasia såg vi dock inte till. Nästa morgon gav vi oss iväg i gryningen för ännu ett Sookie Stackhouse-relaterat besök: den f.d. plantage som utgör romanpersonen Bill Comptons hus i True Blood, tv-versionen av Harris böcker. När husets ägare såg första säsonen av serien blev de tydligen inte så glada och vägrade hyra ut huset igen, så en version av huset fick byggas upp på annan plats.
 

originalet

På tal om vampyrer så gjorde vi ännu ett relaterat stopp senare på dagen. The Great River Road går genom Louisiana. Vi valde att köra den vägen istället för de motorvägar vi hittills färdats på. Längs River Road gjorde sig Louisianas mindre smickrande historia ständigt påmind. Vägen som går längs Mississippi kantas av f.d. plantager. Vi stannade till vid Oak Alley Plantation där filmversionen av Interview with a Vampire en gång spelats in. 

 

 

Här anordnas bröllop i bästa Borta med vinden-stil och mint juleps serveras i stora huset. Närmare de enorma fält som fortfarande omger plantagen har man återskapat de slavbostäder som en gång stod där. De enkla trähusen ser mest pittoreska ut. Det är en mycket sanerad version av livet på plantagen som presenteras och S och jag kände till slut en viss olust inför alltihop, trots, eller kanske just därför, att platsen var så vacker. Plantageromantiken stod oss till slut upp i halsen.  



ekallén

Lovely Louisiana, del 1: Let's get the hell out of Texas

I början av april var det äntligen dags för den roadtrip jag och väninnan S planerat i månader. Målet var en konferens i New Orleans men resan började i Waco, Texas, där S bedrivit forskning under nästan två månader. För mig var det mest uppseendeväckande med den korta tid jag tillbringade i Waco att kvinnor inte fick gå med bara axlar på universitets campus. Kom då ihåg att det blir väldigt varmt i Texas på somrarna.

Hursomhelst. I hyrbil körde vi först till staden Jefferson och sedan vidare till spöklika Caddo Lake, "a place where legends and mysteries are born." Här byggs husen på pålar på grund av årliga översvämmningar. Den spanska mossan växer tät på träden och hundratals rapporteringar om bigfoot har gjorts i området. Vi såg dock ingen. Väninnan S och jag var istället fullt upptagna med att titta efter sköldpaddor och drömma om en author's retreat här. Helst i området Uncertain. Smaka på platsnamnet en gång till: Uncertain. Vid Caddo Lake. Det gav åtminstone oss lite litterär gåshud.



härifrån tycks vad som helst kunna komma utklivande

Caddo Lake var spöklikt, men rädda på riktigt blev vi inte förrän vi lämnat området. Mot gränsen till Louisiana blev vi stoppade av en polisman. Han påstod att vi kört alldeles för fort. Det visste vi att vi inte gjort, eftersom vi minuterna innan diskuterat precis hur mycket och ofta hastighetsgränsen ändrades på just den här sträckan. När han insåg att bilen var en hyrbil och att föraren kom från New York, lät han oss dock köra vidare. Det visade sig efteråt att S och jag läst precis samma artikel i The New Yorker och att vi båda tänkt på den under mötet med polismannen. Läs artiken här så blir kanske vår rädsla mer förståelig. Det var med viss lättnad vi körde över gränsen till Louisiana. 

Patricia Highsmith - "The Tremor of Forgery"

Liksom Patricia Highsmiths andra romaner är The Tremor of Forgery en studie i ondskans relativitet. Huvudpersonen Howard Ingram är författare och befinner sig i Tunisien för att skriva ett filmmanus. Där lär han känna två män med diamentralt motsatta personligheter: den programmatiskt optimistiska och ganska naiva amerikanen Adams, samt den betydligt mer cyniska dansken Jensen. En natt bryter sig en någon in i Ingrams bungalow och den senare kastar då sin skrivmaskin på inbrottstjuven. På morgonen syns inte ett spår av mannen och Ingram fruktar att han råkat döda honom, samt att områdets tunisiska vakter gömt undan kroppen. Ingram står därmed inför ett dilemma. Ska han anmäla brottet eller anpassa sig till traktens uppenberligen mer lösslöppta moraliska inställning till något som kan vara ett mord? Frågan ställs på sin spets när han förstår att Adams misstänker honom och försöker få honom att erkänna ett brott han inte vet om han begått. Jensens anser istället att Ingram ska glömma alltihop. Enligt introduktionen var The Tremor of Forgery den roman av Highsmith Graham Greene tyckte allra bäst om och det är inte svårt att förstå. Det är en berättelse om ett moraliskt dilemma snarare än en konventionell thriller, men den är spännande som den senare sorten.