Författare: Sidonie Gabrielle Colette, sinnligheten personifierad. Smakprov erbjuds i Claudine-serien, Gigi, Tidig Blomning, Varieté etc. Hittas tyvärr lättast i antikvariat.
(bubblar: grabbiga Joseph Conrad och John le Carré).
Verk: John Fowles läskiga The Collector, en sådan läsupplevelse att den fick mig att söka kurs i litteraturvetenskap. Bara det. (bubblar: Elias Canettis lika avgörande och lika läskiga sociologiska studie Crowds and Power. Oj, oj så smart).
Karaktär: livstörstande och ohämmade Claudine i Colettes böcker med samma namn. Tätt följd av egensinnig Cheshirekatt i Alice i Underlandet.
3 kommentarer:
Elias Canettis "Massa och makt" håller tyvärr inte helt ut, den verkar vara lite överarbetad. Han jobbade väldigt länge med den, men idén bakom boken är ju verkligen lysande. Hans självbiografi i 3 delar är ju annars något av det bästa jag läst, och den är ju också en mycket bra historielektion om 1900-talets Europeiska historia.
Det finns ju en del författare och en del böcker som av outgrundliga skäl får lite uppmärksamhet. Elias Canetti tillhör ju dem, och i Sverige skrev Rut Berggren en underbar biografi 2001 (Erikas dagbok), men den lyckades helt försvinna, förmodligen just p g a att det är en biografi.
Ja, självbiografierna är bra, har visserligen bara läst en av dem. Kanske dags för de två övriga snart.
Sedan har han ju skrivit en fjärde del också, om sin tid i Storbritannien. Här uppmärksammades den mest för sitt oerhört elaka porträtt av Iris Murdoch. Canetti själv framstår som en riktigt egocentrisk mansgris.
Nedan rolig recension skriven av Murdochs biografist Conradi, som också påstår att Canetti är förlagan till flera osympatiska karktärer i Murdochs romaner. Jag har inte läst något av Murdoch, men nu får jag lust!
http://books.guardian.co.uk/reviews/biography/0,6121,1524203,00.html
Ojdå, länken höggs visst av. sök: "Fox on the loose", Peter Conradi, The Guardian för artikeln.
Skicka en kommentar