Äntligen en Frankrikeskildring där personliga anekdoter ackompanjeras av ett verkligt försök till analys och förståelse av de klichéer man alltid bjuds på i den här typen av böcker. I The Secret Life of France beskriver Lucy Wadham sådant jag läst otaliga gånger förr: det rigida franska skolsystemet, fransmännens liberala inställning till otrohet och otrevliga parisiska kypare. Men hon gör också ett seriöst försök att spåra och förklara bakgrunden till de här företeelserna.
Mest spännande är hennes teori om fransmännens kärlek till idéerna, vilken förklarar, menar hon, hur de kan rösta socialistiskt men leva sitt dagliga liv högst individualistiskt och konservativt. Intressant är också hennes beskrivning av den dominanta plats en strikt Freudiansk psykoanalys har i det franska samhället. Riktigt roligt blir det när hon analyserar det franska politiska livet utifrån just det perspektivet. Hon kallar president Sarkozy för en typisk "sexdvärg", alltså en kort man som kompenserar sin brist på längd med aggressiv libido och politisk stil, och uppmärksammar den sexism som omgav presidentkandidaten Ségolène Royals kampanj. Fransmannen valde en man som lovade ta landet "med våld" framför en fredligare, maternell figur, konstaterar hon.
Den enda, lilla reservation jag har angående boken är att blandningen personligt-politiskt ibland tar sig lite löjliga uttryck. Wadham fikar med diverse chefer för franska säkerhetstjänsten utan att egentligen få reda på någonting. Det ger läsaren insikt i hennes dagliga arbetsliv som journalist, men som introduktion till diskussionerna om kriget i Algeriet, förortsupplopp och rasism är det mindre idealiskt. Trots det, en av de bättre böckerna i genren populärkulturella Frankrikeskildringar.
4 kommentarer:
"Sexdvärg" var det roligaste jag hört på länge, skall genast börja inkorporera i mitt vardaliga tal.
Tänker ordet varje gång jag ser och hör Sarkozy i bild. Har länge stört mig på att han inte verkar kunna tala med kvinnliga reportrar utan att flörta - så har man fått en förklaring till det.
Det verkar definitivt vara något för mig. Jag som, i stort sett okritiskt, älskar allt franskt. Och gärna vältrar mig klicheer om Frankrike och fransmännen.
Tror nog att boken kan vara något för dig. Fast Wadhams bok är ingen kärleksförklaring till Frankrike direkt. Hon är ganska kritisk,men rolig och informativ.
Skicka en kommentar