Ena duvungen saknas. Den andra ligger livlös, flugorna krälar. Av föräldrarna inte ett spår. Däremot spår av något annat, men vad? I morse ruvades det som vanligt. När vi kommer hem på eftermiddagen - boet i spillror, fjädrar, döden. SÅ ett pinglande på balkongen, ett par rejäla, gula klor! Bruna fjädrar som skyndsamt flyger iväg när jag öppnar dörren, men inte särskilt långt, bara in bland löven:
En rovfågel (falk?) och pinglan tyder på att den har rymt hemifrån. Här har den hittat mat (blää) så här stannar den nog en stund. Mysteriet är löst men nu har vi ett nytt problem - fågeln måste ju hem. Det pinglar fortfarande där ute när mörkret faller. Det låter ensamt och jag ringer RSPCA för att berätta om den nya grannen. I morgon flyger vi också - över Atlanten. Vi håller tummarna att ägarna ändå hittar hit och förmår locka tillbaka den tjusiga jägaren.
2 kommentarer:
Ja det är tyvärr en av konsekvenserna av falkenerarsporten (som inte är tillåten i Sverige). Det rymmer fåglar och de korsar fåglar som annars aldrig skulle para sig i det vilda.
Okej, det förklarar en del. Tack för info.
Skicka en kommentar