Feministlitteratur är temat för veckans trio. Uttalat feministiska romaner är inte helt lätta att hitta, tycker jag, och väljer istället facklitteratur och essäer. Lite sent ute men här kommer några bra titlar:
Mary Wollstonecrafts A Vindication of the Rights of Woman (1792). Tidig feministklassiker där Wollstonecraft kritiserar rådande utbildningssystem, äktenskapsförväntningar och kvinnoideal. Ja, hon vågar t.o.m. föreslå att (medelklass)kvinnor kanske borde arbeta utanför hemmet precis som deras män. Hennes idéer är relevanta än idag.
Rebecca Solnits essäsamling Men Explain Things to Me (2014) är nog mest känd för att förklara begreppet "mansplaining", men Solnit skriver också om varför konservativa politiker ogilla samkönade äktenskap och Virginia Woolfs betydelse för hennes syn på framtiden. Briljant, som en del britter säger.
Ebba Witt-Brattströms Stå i bredd: 70-talets kvinnor, män och litteratur (2014) har jag faktiskt inte hunnit läsa ännu, men den hör onekligen hemma här. Witt-Brattström argumenterar mot uppfattningen om 1970-talets s.k. kvinnolitteratur som "bekännande" och därför "föga litterärt givande". Namn som Sonja Åkesson, Åsa Moberg, Germaine Greer, Inger Alvén, och Kesrtin Thorvall återfinns i innehållslistan.
2 kommentarer:
Tack för en inspirerande trio. Jag vill läsa alla!
Vad kul! Gör det och berätta vad du tycker om Witt-Brattströms bok, för en har jag ju inte hunnit läsa ännu.
Skicka en kommentar