Pierre Andrézel - "The Angelic Avengers" (1946)

"You serious people must not be too hard on human beings for what they choose to amuse themselves with when they are shut up as in a prison, and are not even allowed to say that they are prisoners. If I do not soon get a little bit of fun, I shall die." (s. 110)

Pierre Andrézel är ett av Karen Blixens noms de plume och The Angelic Avengers (1946) hennes enda roman. Sent 1880-tal och två unga kvinnor, Lucan and Zosine, har förlorat sina respektive familjer. För att undvika att hamna i klorna på samvetslösa män accepterar de platsen som "adoptivdöttrar" till ett engelskt prästpar bosatt i Frankrike. Den lilla gården Sainte-Barbe framstår först som ett paradis för de två vilsna kvinnorna, men en serie oförklarliga händelser får dem gradvis att börja ifrågasätta prästparets motiv. Vill de kvinnorna väl eller vill de dem illa?

 

I filmen Out of Africa (1985) finns en scen där Berkeley Cole och Denys Finch-Hatton ber Karen Blixen att berätta en historia för dem efter middagen. Tidigt på morgonen sitter de fortfarande uppe, som hypnotiserade av Blixens berättarförmåga.  Det är inte den här historien hon berättar i filmen men jag tänker på den scenen flera gånger under läsningen av The Angelic Avengers. En ljuvlig skröna med gotiska och romantiska förtecken, som kunde ha getts ut 1746 istället för 1946. Oemotståndlig läsning och riktigt spännande. Älskar min upplaga - se repet runt halsen på framsidan (ovan). Sök upp och läs. Själv blir jag väldigt sugen på Blixens gotiska noveller efter det här.