Man får inte vara äckelmagad om man ska läsa "The Wasp Factory", Iain Banks debutroman om den dysfunktionella familjen Cauldhamne. Mellansonen, sextonårige Frank, lever ensam med sin far på familjens ö där hans liv består av idel hemligheter och konstiga ritualer. För läsaren avslöjar Frank att han mördat tre personer, men att detta var "en fas" i livet han nu passerat. När boken börjar får Frank och fadern reda på att storebror Eric rymt från mentalsjukhuset, dit han förpassats efter att ha satt eld på traktens hundar och tvångsmatat barn med levande maskar. Kul familj.Den här boken är, eh, väldigt olik den Banksroman jag läste häromveckan. Det enda de två böckerna har gemensamt är den träffsäkra, realistiska och faktiskt ganska roliga (!) dialogen. Jag vet inte hur väl de äckelframkallande momenten lyckas förmedla det jag tror att boken egentligen handlar om: bräcklig identitet (igen!), maktmissbruk och, lite överraskande, genusroller. Kanske är han till och med lite övertydlig, precis som i "Dead Air"? Hur som helst, det här är en skotsk, gotisk mardrömslik roman som kritikerna antingen älskade eller hatade när den först publicerades. Själv sträckläste jag den i både avsmak och fascination.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar