Jaha. På precis samma ställe som sist händer det. Ungefär mitt i Roths American Pastoral tappar jag farten och tänker att nej, nu orkar jag inte läsa mer om 'Swede' Levovs vidriga dotter och hans förbaskade handskfabrik. Så istället för att plåga mig vidare pausar jag en stund (men jag återkommer för nog vill jag veta hur det ska sluta, eller snarare hur Roths alter ego, inkontinensdrabbade Zuckerman, tror att det hela slutade).
Pausbok blir Patrick Redmonds The Wishing Game, som utspelar sig på internatskola för pojkar och som hittills visat sig vara lika delar Harry Potter och Hesses Demian, minus trollstavar och Jungianskt psykobabbel. Fast trollkonsterna kommer nog snart, misstänker jag. Å andra sidan har jag lättare för dem än för Jung. The Wishing Game är inte det bästa jag läst, men lagom mycket stämning och mystik för en kulen måndagskväll. Vad sägs om den här inledningsmeningen: "A bitter wind whistled outside the window but the glow of the fire made the room seem snug". Stor dark and stormy night-varning på den, men passar rätt bra med en kopp te, hemgjorda scones och clotted cream. Mums.
Pausbok blir Patrick Redmonds The Wishing Game, som utspelar sig på internatskola för pojkar och som hittills visat sig vara lika delar Harry Potter och Hesses Demian, minus trollstavar och Jungianskt psykobabbel. Fast trollkonsterna kommer nog snart, misstänker jag. Å andra sidan har jag lättare för dem än för Jung. The Wishing Game är inte det bästa jag läst, men lagom mycket stämning och mystik för en kulen måndagskväll. Vad sägs om den här inledningsmeningen: "A bitter wind whistled outside the window but the glow of the fire made the room seem snug". Stor dark and stormy night-varning på den, men passar rätt bra med en kopp te, hemgjorda scones och clotted cream. Mums.
5 kommentarer:
Ja, hon är inte lätt att handskas med, den där dottern. (Kunde inte hejda mig.)
Och jag känner igen att boken tyvärr tappar rätt mycket fart i all den där handsktillverkningen...
Haha!
Ja, nu har jag ialla fall tagit mig förbi fabriksbeskrivningarna, Merry och Jerry (de rimmar!) är tillbaka och jag tycker nog att det börjar hetta till i texten igen!
Patrick Redmond är en bra mellanboksförfattare, tycker jag. Något lättuggat att vila ögonen på när man inte orkar med litteratur som ställer krav. Har läst "Händelser vid Kirston Abbey" (tror jag den heter) och en till. Mina föräldrar har en komplett uppsättning Redmond hemma, ska nog låna hem nästa gång jag är där ifall mellanlittsbehovet skulle uppstå.
Tack för påminnelsen!
KirKston Abbey, heter den förresten. Och jag inser ju nu att det är The Wishing Game i svensk översättning!
As you were.
Ja, jag såg att han skrivit flera böcker efter The Wishing Game/Kirkston Abbey (som var precis lagom ruggig för mig, mer antydningar än inälvsbeskrivningar). Vad kul att du har föräldrar som gillar samma (?) typ av böcker som du gör!
Och jo, Redmond fungerade utmärkt som mellanboksförfattare, inte så bra att jag häpnade, men jag hade svårt att lägga ifrån mig boken! :)
Skicka en kommentar