onsdag, mars 04, 2009

Mellan gult och rött

Jag gör som andra - varför inte - och bygger så högt jag vågar ett boktorn i orange. Borde nog odla en annan hobby.

9 kommentarer:

Caroline sa...

Fint! Skall gå hem o göra detsamma, tror det är ungefär vad jag orkar en kväll som denna.

PS. Vilken Zola Neale Hurston är det i högen?

Mrs. B sa...

Ja, något ska man väl göra med böckerna man inte läser. Det är en biografi av Hurston - som jag så klart inte läst ännu.

Mrs. B sa...

Inte - längre - läser skulle det förresten stå.

Ylva sa...

Snyggt! Ibland önskar man ju att alla hyllorna vore lika monokroma som din hög.

Caroline sa...

Men jag då, som kallade henne Zola ist för Zora - shame on me!

Mrs. B sa...

Ja, om bara alla böcker vore i samma färg.
Zola - det såg jag inte ens...

Kurt sa...

Jag har sett ett konstverk på ett bibliotek (okänd konstnär) som använder böckerna för att bygga en spiraltrappa (limmar ihop dem), längs ned går ett barn uppför trappan och högst upp en kutryggig äldre person, livets vandring längs med böcker!

läsdagboken, camilla sa...

blir nyfiken på boken "it's so french". vad handlar den om?

Mrs. B sa...

It's so French! handlar om film. Den beskriver hur Hollywood presenterade Frankrike, och främst då Paris, på film under 1950-talet. I boken hävdas också att de här filmerna ("An American in Paris" osv) var första steget mot en en viss typ av 'internationella' Hollywoodfilmer (typ, "Jorden runt på 80 dagar"). Vet inte om jag tycker resultatet blev så värst internationellt...