De brittiska tidningarna lovar en torr, varm sommar. Redan nu kan man stanna på balkongen efter att solen gått ner. Smuttar på en Sancerre, också torr, och tänker att A. S. Byatts bok om Coleridge och Wordsworth är likaledes torr och sträv. Fast den duger som introduktion. Illustrerad är den också.
8 kommentarer:
Åh [here I go again] vilken fin utsikt, älska staden! Urbant kvällsljus är verkligen mkt mkt ståtligt.
Jag är så tacksam för min balkong. Nu gnäller jag lite, men önskar jag kunde säga detsamma om stadsljudet/n...
!! Jag älskar ljudet av ambulanser, helikoptrar, t.o.m. fyllesjungandes män kl 03 en juninatt. Det enda jag eg har svårt för är plogbilen som alltid låter som om den håller på att riva upp hela gatubeläggningen rakt in i min huvudkudde (inga treglasfönster här inte---). Plus! Alla dessa ljus genom gardinen--- Nu säger jag det igen: Åh!
Ja, det där ser verkligen otrolig trevlig ut! Man vill liksom krypa in i bilden och vara med.
Du har väl läst Gunnar Hardings fina bok om nämnda poeter? ("Och drog likt drömmar bort" - mycket bra.)
Ah, finns det ett bättre sätt att läsa på? Jag bir glad bara av att titta på bilden :)
Caroline: Mina personliga hatljud är billarm och just de där fyllona, som stapplar ut från den illegala spelklubben i den thailändska restaurangen mittemot vårt hus fyra på morgonen. De sjunger aldrig, däremot skriker och slåss de (är väl konsekvensen av att ha förlorat pengar pga egen dumhet).
(Polis)bilar och helikoptrar däremot gillar jag också. Fast mest tycker jag om att höra fågelkvitter mitt i natten och fotbollsspelande barn på gatan nedanför. Väldigt 'byn mitt i stan'.
Ylva: Hardings bok tror jag står i mammas hylla i Sverige - oläst, tyvärr, men något att se fram emot i sommar då jag åker 'hem'. F.ö. är det just nu kallt och trist på balkongen. Sommarvärmen förvann rätt snabbt...
Magix: kanske i sängen? Där läser jag helst.
Tack! För Mitford-Milford. Vilken tankesnurr.
Mmm den ser trevlig ut, din läsplats.
Hermia: stackars Milford, jag tror det är rätt många som misstar henne för Nancy Mitford. Jag gjorde det också, som sagt.
Skicka en kommentar