Ideologiernas död är överdriven. Se bara på klimatfrågan. Världsbild ställs mot världsbild. Värmeförespråkare och deras motståndare presenterar också dramatiska domedagsprofetior. Bland Penguins Modern Classics har jag hittat alternativa dystopier med klimatförtecken. Katastroferna är dock inte alltid orsakade av oss människor (host, host). Följande har lindats in i glansigt papper för att läggas under granen till Mr. B som gärna läser science fiction. Innehållsbeskrivingarna är snodda från böckernas baksidor:
Hothouse (1962) av Brian Aldiss - Solen är gammal och jorden har slutat snurra kring sin axel. Halva klotet är därför ständigt i skugga och solsidan kännetecknas av enorm växtlighet. Ett litet antal människor har anpassat sig till den nya situationen. De har, eh, krympt lite i storlek och lever i växtlighetens mellanlager, ovan marken men under trädkronorna.
Make Room, Make Room! (1966) av Harry Harrison - Här är det inte klimatprofetior utan Malthus förutsägelser som slagit in. Jorden är överbefolkad, vilket också förstört miljön. Tillgången på mat är det stora problemet och soylent green (sojabönor och linser) det enda som finns att tillgå. I filmversionen består det här födoämnet av något helt annat än bönor, medan behovet av barnbegränsning är det centrala ämnet i romanen.
The Death of Grass (1956) av John Christopher - Ett virus har tagit kål på allt gräs och jorden hotas av svält. När viruset når Storbritannien utbryter anarki. Berättaren beslutar sig för att ta familjen till broderns potatisfarm. Under resans gång tvingas berättaren till handlingar som gradvis underminerar hans moraliska principer. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar