Sista dagen på månadens läsmaraton och jag erkänner mig besegrad, men inte nedstämd för det. Visserligen följde jag varken den uppställda läslistan eller hann läsa ut tio titlar, men jag har ändå läst mer skönlitterärt den här månaden än på ett bra tag. Månadens sista roman både påbörjades och avslutades igår. Flygplansläsning av bästa sorten mao: lättläst utan att vara banal och tillräckligt spännande för att jag inte ska somna ifrån. The Beautiful Mystery är den åttonde av kanadensiska Louise Pennys deckare med chefsinspektör (sv?) Armand Gamache i huvudrollen. Romanerna utspelas oftast i Three Pines, en by vars mordstatistik närmar sig St. Mary Meads, eller t.o.m. Midsomers. I den här romanen är mordplatsen dock ett isolerat kloster långt uppe i Quebecs skogar. Munkarna i klostret, visar det sig, är ena rackare på gregoriansk körsång och när en av dem hittas mördad tar det inte lång tid innan Gamache spårar motivet till just sången och kommersialiseringen av densamma.
Det här är nog ingen serie att börja mitt i, tyvärr. Bättre att läsa från början, dvs med Still Life. Romanerna har precis blivit filmade, med inspektör Lynley, förlåt Nathaniel Parker, som Gamache. Och det är väl inte helt fel, men det hade varit mer logiskt att casta en franskspråkig skådespelare. För den som aldrig har hört talas om Penny skulle jag vilja jämföra hennes serie med Inger Hedströms böcker om Villette (när kommer hennes nästa förresten? Jag har ju vant mig vid att en ny titel utkommer varje år). Liknande rika persongalleri och förankring i det lokala, snarlika skildringar av ett politiskt spel som försvårar utredningarna och en utveckling av karaktärerna som gör att romanerna bör läsas kronologiskt.
4 kommentarer:
Ja, bra att du inte är nedstämd! Att du som du själv säger läst mer skönlitterärt i mars än vad du brukar är en stor seger, tycker jag. Grattis till ett väl genomfört lopp!
Tack, och detsamma!
Jag hann också med åtta blcker och känner mig fullt nöjd (läs mycket, mycket nöjd) med det. Kul med tips på ny deckare, ska kollas upp.
Ja men åtta är väl bra av oss, eller hur? Pennys böcker är riktigt bra, men jag rekommendera som sagt att man läser dem kronologiskt. De första fyra (?) är översatta till svenska dessutom.
Skicka en kommentar