I The New York Reivew of Books ifrågasätter Tom Parks huruvida unga människors läsning av genrelitteratur (också kallad skräplitteratur) verkligen är en väg till mer komplex litteratur (också kallad kvalitetslitteratur). Och den som blir provocerad av paranteserna ovan kan ju kolla in den här:
3 kommentarer:
Jag har fortfarande väldigt svårt för Parks, men började åtminstone inte att hyperventilera av detta inlägg, nöjer mig med att finna det mesigt och undfallande ;)
(F.ö. "roligt" att även Berglins har missuppfattat detta med chic vs. chick lit...)
Caroline: Hurdå "mesigt och undfallande"? Nyfiken.
Oj, trodde först att du menade menade mitt inlägg Caroline (hoppas det inte var så). Jag känner inte till Parks sedan tidigare, men bara det faktum att han föreslår att läsning av Twilight och Potter inte nödvändigtvis leder till läsning av mer komplex litteratur tycker jag är uppfriskande. Att hans argument sedan bygger på anekdoter beror nog på att det helt enkelt inte finns någon vidare forskning inom ämnet - och att den "forskning" som finns också baseras på liknande, anekdotiskt material (typ, "vi frågade 20 elever i två klasser om deras läsvanor").
Skicka en kommentar