tisdag, januari 13, 2015

Damon Galgut - "Arctic Summer"

Damon Galguts biografiska roman om E.M. Forster fanns med på flera listor över förra årets bästa läsupplevelser och jag stämmer in i kören. Det här kan visa sig vara det bästa jag läser under 2015. På dryga 300 sidor skildras Forsters sexuella uppvaknande i en tid när homosexualitet inte bara ansågs omoralisk utan också var olaglig. Forster försöker förgäves att förlika sig med ett liv utan vare sig fysiska eller känslomässiga förbindelser med andra män. Som 37-åring är han fortfarande oskuld. Men känslorna och de kroppsliga begären kommer ändå att spela en avgörande roll i hans liv, framförallt förälskelsen i en indisk latinstudent, Syed Ross Masood, som för honom till Indien, och senare ett kärleksfullt förhållande med en egyptisk spårvagnskonduktör. Dessa förbindelser är inte okomplicerade, men gör det möjligt för Forster att uthärda det Galgut skildrar som ett i övrigt mycket ensamt liv: 
 
"And it had come to him then that there might be many men like them, in the past as well as the present, who had been together in a similarly uncelebrated way, encircled by invisible emotion. Invisible, but powerful. Affection was like a colour, or a scent on the air; you couldn't seize it in your hand, but it lingered, it lasted." (Arctic Summer,  226)
 
Masood kom också att utöva inflytande på Forsters skrivande enligt Galgut, vilket kulminerade i romanen A Passage to India (1924). Galgut skriver övertygande både om Forsters resor och om hans känsloliv. Det mest imponerande med romanen är hur jag som läsare lär känna Forster innifrån, kryper in under skinnet på honom, och att jag hela tiden tror på det jag läser. Forster, c'est moi, liksomMiljöskildringarna från Indien och Egypten är oemotståndliga trots, eller troligare eftersom, de är färgade av Forsters koloniala perspektiv och dess betoning på kontrasterna mellan öst och väst. Galgut har gjort sin hemläxa och baserar tydligen många av skildringarna på Forsters dagböcker och andra texter. Minst tid ägnas paradoxalt nog åt Forsters skrivande, men så såg han sig inte i första hand som en författare enligt romanen:

"'You know,' he said suddenly, 'I don't think I am a novelist.' He had offered this observation without any secret motive; in that moment it seemed like the truth. He felt Leonard and Virginia stirring. Unexpectedly, Virginia said, 'No, I don't think you are.' She spoke sincerely, without malice; she was recognizing something." (Arctic Summer, 320)

En författare var han förstås. Efter publikationen av A Passage to India skrev Forster dock inga fler romaner. Först efter hans död 1971 publicerades Maurice, romanen om en ung man som inleder ett lyckligt förhållande med en annan man. Den skrev han redan 1913-14.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant! Tur att det har blivit förändringar, på vissa ställen i alla fall,tyvärr inte överallt på jorden.
Läste att du bott i Oxford, inte så längt från mej i Wales, så du kanske känner igen en del jag skriver om.

Mrs. B sa...

Ja, visst är det. Jag har bara besökt Wales en gång, tillsammans med en väninna som är journalist. Vi åkte till Bridgend för ett reportage. Det var säkert vackert, men eftersom vart och varannat träd och buskage varit platsen för ett självmord eller flera var det svårt att koncentrera sig på något annat. Din blogg ger definitivt en mer positiv bild.