NY på film: "Rear Window" (1954)

Rear Window [Fönstret mot gården] är en sådan där klassisker som visats otaliga gånger på tv och en av Hitchcocks bästa filmer. Pressfotografen Jeff (James Stewart) har tillbringat sommaren i sin lägenhet i Greenwich Village efter att ha brutit benet under ett uppdrag. För att få tiden att gå sitter han vid fönstret mot bakgården. Sommarhettan är kvävande och grannarnas fönster står på vid gavel. En natt somnar Jeff vid fönstret men väcks av en kvinnas skrik. Efter en stund ser han grannen Thorwald lämna sin lägenhet med en stor väska. Detta upprepas flera gånger under natten. Jeff misstänker att Thorwald mördat sin hustru och börjar göra efterforskningar tillsammans med med sin sköterska, Stella, och sin flickvän, den glamorösa societetskvinnan Lisa (spela av Grace Kelly).

Det här är en oemotståndlig film och jag tror det har att göra med att man som tittare nästan befinner sig i Jeffs lägenhet. Det här är ju en film som handlar om att titta, om själva attraktionen med att titta. Se bara hur kameran liksom smeker Grace Kellys kind, hur den fokuserar på hennes uppenbarelse så fort hon är i bild och hur kameralinsen flyttar sig från lägenhet till lägenhet. Men det är också en film som betonar de moraliska konsekvenserna av att titta, något den har gemensamt med The Eyes of Laura Mars (1978). Rear Window spelades in helt och hållet i studio men förlagan till bakgården existerar faktiskt. Jeffs address i filmen är 125 W 9th Street och finns inte. Det gör däremot 125 Christopher Street, vars bakgård stod modell för filmens scenografi.