"I waited to be told what was good about me. I wondered later if this was why there were so many more women than men at the ranch. All that time I had spent readying myself, the articles that taught me that life was really just a waiting room until somebody noticed you - the boys had spent that time becoming themselves." (28)
The Girls (2016) utspelar sig i norra Kalifornien på 1960-talet. Det är sommar och fjortonåriga Evie Boyd väntar mest på att den ska ta slut så hon kan börja på internatskola. Då kommer hon av en slump i kontakt med en grupp unga kvinnor som utsöndrar en slags trasig glamour Evie finner oemotståndlig. Hon börjar hänga med gruppen, mest för att få vara i närheten av Susanne, en av kvinnorna, men förförs också av gruppens manliga ledare, Russell. Det är dock Susanne som är föremålet för hennes bestående fascination. Evie blir alltmer involverad i gruppens göranden, samtidigt som Russell uppmanar till allt våldsammare handlingar.
Att Emma Cline har inspirerats av Charlie Manson och de spektakulära mord hans anhängare utförde på hans uppmaning är väl rätt uppenbart uitfrån den korta synopsisen ovan. Men Cline verkar också ha inspirerats av mannen till ett av Mansons offer, nämligen Polanski och hans sexuella utnyttjande av en minderåring. Trots de ofta solkiga detaljerna och det hotfulla händelseförloppet är berättelsen lätt som en sufflé - i positiv bemärkelse. Evie befinner sig oftast i utkanten av det som sker och hennes perspektiv är hela tiden påverkat av hennes beundran för framförallt Susanne. Hon ser helt enkelt inte det berättaren, hennes äldre jag, och läsaren ser. Cline skildrar tidsandan precis som jag föreställer mig att en fjortonårig tjej skulle ha upplevt den - i ett solkattsblänkande skimmer.
 |
| Emma Cline - modern-day flower power girl |
"It was the end of the sixties, or the summer before the end, and that's what it seemed like, an endless, formless summer. The Haight populated with white-garbed Process members handing out their oat-colored pamphlets, the jasmine along the roads that year blooming particularly heady and full." (25)
4 kommentarer:
för läskigt för mej
Jo men det är klart att du ska läsa den här. Den är inte alls ruskig.
Tack för det välvalda citatet i inledningen! Om jag bara gått efter sammanfattningarna jag läst av handlingen hade det inte räckt för att väcka mitt intresse, men nu ser jag hurdant och hur djupt Emma Cline tänker. Bra!
Jag imponerades faktiskt av Clines förmåga att se hur många flickor - och kvinnor - tänker. Och hon var typ bara 21 när hon skrev romanen. Jag hade aldrig kunna sätta ord på de tankarna i den åldern. Dessutom är det inte den där karismatiska mannen som är i centrum i den här romanen, som det är i så många andra - suck, utan istället den unga huvudpersonens fascination av en annan, kvinnlig person. Det gillade jag också.
Skicka en kommentar