Läst i februari

Något misstänksamma katten Hugo (man för att hitta till herrtoaletten?) inte helt i fokus

När snön vräker ner och temperaturen faller är det tur att det finns te, katter och böcker. Jag har t.ex. läst V.E. Schwabs fantasytrilogi, som utspelar sig i fyra parallella versioner av London. Första delen var helt okej, första halvan av andra delen, likaså. Men sedan tog romantiken över, på bekostnad av handlingen. Vad är det med dessa crossoverförfattare som inte kan lämna tonårsförälskelsetemat bakom sig. Fast kanske tog idéena slut. Ville gärna rekommendera den här serien efter första boken, men det går inte. Schwabs stand-aloneroman Vicious (2013) har fått bättre kritik. Får återkomma om den.

Tekopp Johnson Bros. "Old London", te Harney & Sons Blood Orange

Jag hasar (haha) mig också igenom Joan Didions essäsamling Slouching Towards Bethlehem. Didion skriver så bra, hennes beskrivning av ett banalt mord i en kalifornisk villaförort går att läsa som en reflektion över en hel livsstil:  "This is the California where it is possible to live and die without ever eating an artichoke, without ever meeting a Catholic or a Jew. This is the California where it is easy to Dial-a-Devotion, but hard to buy a book. ... The future always looks good in the golden land, because no one remembers the past."  (Didion, "Some Dreamers of the Golden Dream," p. 4-5)

finaste mini-utgåvan av Didion

I essän som gett samlingen dess namn slår Didion också hål på myten om hippien. De människor som sökt sig till Haight-Ashbery i San Francisco är inte några revolutionärer, utan mest vilsna ungdomar som tappat sina drömmar om framtiden någonstans på vägen. Slouching Towards Bethlehem kom ut 1968 och går att läsa som ett dokument över en tid (1960-talet) och en plats (Kalifornien), men jag tycker att man ska läsa den som ett stilexempel istället. Det är inte vad hon skriver som är mest intressant, utan hur hon skriver.

Slutligen har jag hunnit ungefär en fjärdedel in i Lisa Appignanesis Mad, Bad and Sad: A History of Women and the Mind Doctors from 1800 to the Present (2009), en skildring av psykologins utveckling och de roll kvinnor - både som patienter och läkare - spelat i densamma.  Liksom Karin Johanissons Den sårade divan (2015) tar Appignanesis skildring avstamp i framförallt kända kvinnors liv. Egentligen behöver jag bara läsa avsnitten om Zelda Fitzgerald, men studien är så fascinerande att jag bestämde mig för att börja från början.

Andra titlar som ligger under mitt nattygsbord och ber om att bli lästa i mars: ungdomsromanerna Ready Player One (2011) och The Chocolate War (1974) måste jag läsa inför en kurs i ungdomslitteratur som jag ger för första gången den här våren. It Can't Happen Here (1935), Sinclair Lewis dystopi om ett fascistiskt USA, känns tyvärr väldigt aktuell, medan Martin Amis Night Train (1997) lovar postmodern roman noir på tåg. Ser fram emot framförallt den sista.

A. J. Finn: The Woman in the Window (2018)

En typisk flygplansroman. En sådan där som jag brukar köpa just på flygplatser för att inte sitta utan något att roa mig med under en lång flygtur. Det är A. J. Finns roman The Woman in the Window. Först tvekade jag lite mer än vanligt, för jag känner viss mättnad på opålitliga kvinnliga berättare som lider av någon form av psykisk funktionsnedsättning. Att romanens premiss påminner mycket om Hitchcocks film Fönstret mot gården var till en början också ett minus. Men romanberättaren kallas för "woman" istället för "girl" i boktitlen och jag älskar ju Hitchcocks film, så jag föll till föga. Att författaren så villigt erkänner sina filmiska inspirationskällor var också avgörande. Och visst höll den mig road under resan, även om jag som vanligt mest sov och tittade på film. 

The Woman in the Window är en bladvändare där huvudperson och berättare är Anna Fox, som lider av agorafobi och alltså inte klarar av att vistas utomhus. Istället tillbringar hon dagar och nätter med att titta på svartvit film,  kombinera läkemedel med alldeles för mycket rödvin och spionera på sina grannar. Precis som James Stewart i Fönstret mot gården tycker hon sig en kväll bevittna ett mord i huset mittemot, men när hon ringer polisen tror de inte på henne. Just sådana här tydliga referenser till film gör Finn romanen igenom. Dessutom är ju Anna ett stort fan av s.k. film noir och en hel del riktiga klassiska titlar i genren nämns i boken. Som några timmars underhållning fungerar The Woman in the Window alldeles utmärkt. Joyce Carol Oates, som recenserat romanen för The New Yorker, håller uppenbarligen med. Recensionen går att läsa här.

Eftersom jag delar intresset för film med huvudpersonen (och förmodligen också med författaren) roade jag mig med att skriva ner alla filmer som nämns i romanen.  Den enda film jag egentligen saknar - dvs som aldrig nämns i boken - är just den som delar titel med romanen, nämligen Fritz Langs The Woman in the Window från 1944. De filmer som faktiskt nämns är dock i de flesta fall väl värda att leta upp och se både en och två gånger:

Shadow of a Doubt (Hitchcock, 1943)

The Man Who Knew Too Much (Hitchcock, 1934)

Gilda (Vidor, 1946)

Out of the Past (Tourneur, 1947)

Airplane (Zucker, Abrahams, 1980)

Gentlemen Prefer Blondes (Hawks, 1953)

Les Diaboliques (Clouzot, 1955)

The Fallen Idol (Reed, 1948)

Ministry of Fear (Lang, 1944)

The 39 Steps (Hitchcock, 1935)

Double Indemnity (Wilder, 1944)

Gaslight (Cukor, 1944)

Saboteur, (Hitchcock, 1942)

The Big Clock (Farrow, 1948)

The Thin Man series (1957-1959)

Le Boucher (Chabrol, 1970)

Dark Passage (Daves, 1947)

Niagara (Hathaway, 1953)

Charade (Donen, 1963)

Sudden Fear (Miller, 1952)

Wait Until Dark (Young, 1967)

The Vanishing (Sluizer, 1988)

Side Effects (Soderbergh, 2013)

Casablanca (Curtiz, 1942)

Night and the City (Dassin, 1950)

Whirlpool (Preminger, 1949)

Murder, My Sweet (Dmytryk, 1944)

Night Must Fall (Williams, 1937)

Laura (Preminger, 1944)

Vertigo (Hitchcock, 1958)

Frantic (Polanski, 1988)

The Third Man (Reed, 1949)

Rififi (Dassin, 1955)

Dead Calm (Noyce, 1989)

Rebecca (Hitchcock, 1940)

Strangers on a Train (Hitchcock, 1951)

Wicker Man (Hardy, 1973)

Rope (Hitchcock, 1948)

North by Northwest (Hitchcock, 1959)

The Lady Vanishes (Hitchcock, 1938)

The Addams Family (Sonnenfeld, 1991)

The Outlaw (Hughes, 1943)

Hot Blood (Ray, 1956)

Rear Window (Hitchcock, 1954)

Signs (Shymalan, 2002)

Rosemary's Baby (Polanski, 1968)

Body Double (de Palma, 1984)

Blow-Up (Antonioni, 1966)

Midnight Lace (Miller, 1960)

Foreign Correspondent (Hitchcock, 1940)

23 Paces to Baker Street (Hathaway, 1956)

The Good Wife series (2009-2016)

tematrio - biografier

Lyrans tematrio handlar om biografier. Och sådana har jag ju läst ett antal sedan jag började blogga (och ännu fler innan dess). Här kommer tre tips på verkligt bra sådana, som jag också skrivit om förut. Tyvärr (?) är ju samtliga på engelska (och bubblaren på franska) men jag uppmuntrar alla att göra ett försök med dessa ändå. Klicka gärna på titlarna för att komma till inläggen jag skrivit om dem:

1. Phyllis Rose: Parallel Lives: Five Victorian Marriages (1983)

Det här är en så kallad gruppbiografi om - som titeln antyder - fem kända viktorianska äktenskap. En slags samhällshistoria i mikroformat. Jag vet tyvärr inte om den här biografin översatts till svenska, men är den inte det så borde den vara det, för oj vilken underhållande läsning. Lite i stil med Johan Hakelius Döda vita män (2009). 

2. Susan Wade: Still Missing: Amelia Earhart and the Search for Modern Feminism (1993). En fantastisk biografi över den första kvinnan att flyga ensam över Atlanten. Wade placerar Earhart i ett feministiskt sammmanhang, som en av många kvinnliga pionjärer under början av 1900-talet. 

3. Elizabeth Winder: Pain, Parties, Work: Sylvia Plath in New York, Summer 1953 (2013). Till skillnad från de biografier som fokuserat på poeten Sylvia Plaths självmord i London, handlar Winders biografi om Plaths tid som 20-åring i New York, precis efter att hon vunnit en författartävling för Mademoiselle och bjudits in att tillbringa sommaren på tidningens redaktion i New York. 

Bubblare: Benoîte et Flora Groult: Journal à quatre mains (1962).

Två systrar i Paris som skriver gemensam dagbok under andra världskriget. Kan det vara något? Jo det kan det faktiskt och det är helt tokigt att den inte översatts till svenska - eller har den det? Påminner om Irène Némiroskys Suite Française.

Utmaning: Läs en novell III

Ännu en läsutmaning, Läs en novell III, hos Ugglan. Jag läste ju en mängd noveller förra hösten och fick mersmak. Dessutom prenumererar jag numera på The New Yorker och deras novellarkiv är ju en riktig skatt, för att inte tala om de noveller som publiceras i de nya numren. Plus att jag laddat ner ca 500 noveller från alla möjliga platser online. Tror jag försöker säga att jag är redo!

1. Läs en novell med något från växtriket i titeln
2. Läs en novell som filmatiserats - "The Secret Life of Walter Mitty" av James Thurber
3. Läs en novell med bokstaven X i titeln - "Chop-Suey Xmas" av Lorrie Moore
4. Läs en novell av en Nobelpristagare
5. Läs en novell som utspelar sig under en högtid - "Sticks" av George Saunders
6. Läs en novell som översatts från tyskan
7. Läs en novell som ursprungligen gavs ut på 1800-talet
8. Läs en novell om en hemlighet - "The Faery Handbag" av Kelley Link
9. Läs en novell som utspelar sig i ett land du ännu inte besökt
10. Läs en novell med en titel hämtad från en dikt/sångtext
11. Läs en novell med något från rymden i titeln
12. Läs en novell av en författare från ett afrikanskt land
13. Läs en novell med färre än sju sidor - "Death By Scrabble" av Charlie Fish
14. Läs en novell av en författare som gett ut mer än tio böcker - "Happy Endings" av Margaret Atwood
15. Läs en novell som gavs ut under 2018
16. Läs en novell om flykt
17. Läs en novell om ett ämne som du visste mycket litet om
18. Läs en novell som handlar om ett sagoväsen
19. Läs en novell där någon dansar
20. Läs en novell av en favoritförfattare "En herrelös hund" av Hjalmar Söderberg
21. Läs en novell som ursprungligen gavs ut på 1970-talet
22. Läs en novell av en författare från ett asiatiskt land
23. Läs en novell där ett fordon spelar en stor roll
24. Läs en novell med något runt i titeln
25. Läs en novell där någon är sjuk - "What You Pawn I Will Redeem" av Sherman Alexie
26. Läs en novell med något från havet i titeln
27. Läs en novell av en författare som också skriver barnböcker
28. Läs en novell som utspelar sig på en arbetsplats
29. Läs en novell som översatts från spanskan
30. Läs en novell med ett väderstreck i titeln
31. Läs en novell där någon flyttar
32. Läs en novell vars titel du tycker är vacker
33. Läs en novell där det snöar
34. Läs en novell med något taggigt i titeln
35. Läs en novell av en amerikansk författare - "Ruthless" av William de Mille
36. Läs en novell om kärlekslycka
37. Läs en novell vars titel börjar på samma bokstav som författarens efternamn - "Hills Like White Elephants" av Ernest Hemingway
38. Läs en novell där (minst) en av personerna är ett barn
39. Läs en novell där någon dricker kaffe eller te - "Man in the Stairs" av Miranda July
40. Läs en novell av en författare som också är känd för ett annat yrke

Läst i januari

Januari har präglats av influensa, en av de värsta på tio år i USA, och både jag och Mr B har kämpat med hosta, andningssvårigheter och hög feber i flera veckor. Inte roligt. Och i febrigt tillstånd har det inte blivit mycket läst. Några Georgette Heyers, eftersom en läsning av dem inte kräver mycket mer än förmågan att vända blad. Nu är jag lite orättvis, för man måste kunna skratta också - böckerna är nämligen ganska roliga - och det var inte helt lätt, när lungorna klagade. 

Therese Bohmans Aftonland (2016) läste jag under tillfriskningsperioden och med viss bävan. För huvudpersonen Karolinas alltmer desperata ensamhet tycks leda hennes helt galet. Det förekommer en hel del deprimerande sex i romanen. Det konstrasteras dock mot inblickar i Karolinas tankevärld, en intellektuell fristad med högt i höjd. Älskade just detta mest i Bohmans roman. Att Aftonland utspelas i universitetsvärlden var också ett plus. I korthet alltså årets hittills bästa roman. 

I går läste jag också ut Peter Ackroyds Chatterton (1987), en bok som stått oläst i mina hyllor sedan mitten av 1990-talet. En postmodern roman, i den meningen att handlingen skiftar mellan Thomas Chattertons 1700-tal och 1980-talets London. Chatterton var en Bristol-född förfalskare av medeltida skrifter, som vann stor popularitet innan brottet uppdagades. Han tog livet av sig redan som 18-åring. När poeten Charles Wychwood tror sig hitta ett porträtt av en betydligt äldre Chatterton i en antikshop, börjar en berättelse om mer samtida litterära förfalskningar och förhoppningar. Trots att jag verkligen älskade Hawksmoor (1985), Ackroyds andra Londonroman från ungefär samma period, fick jag kämpa med Chatterton. Kanske har den inte åldrats särskilt väl. Jag har länge velat läsa om Hawksmoor men nu tvekar jag lite. Vill inte förstöra läsminnet. Hawksmoor är dock den första titlen i Duncan Jones bokklubb baserad på hans fars, David Bowie, lista över de 100 bästa böcker han visste, så kanske den trots allt håller högre kvalitet.

Tekopp Johnson Bros. "English Chippendale", te Harney and Sons  Earl Grey Imperial

Januari har övergått i februari och gryningen kommer allt tidigare. Igår promenerade jag ner till Harney and Sons tebutik nere i Soho. På vägen upp slank jag in på The Strand och kom hem med tre fackböcker: Joan Didions Slouching Towards Bethlehem (1968) (som jag tror att jag redan har, men den här upplagan var så fin), Rebecca Solnits Hope in the Dark (2005) och James Romans Chronicles of Old New York: Exploring Manhattan's Landmark Neighborhoods (2016), vilket f.ö. är precis vad jag planerar göra ordentligt i år. När jag tagit mig upp ur sängen.