"Isserley always drove straight past a hitch-hiker when she first saw him, to give herself time to size him up. She was looking for big muscles: a hunk on legs. Puny, scrawny specimens were no use to her." Oväntad gemensam nämnare bland mina läsval: muskelmän och kvinnor som gillar dem. I Michel Fabers Under the Skin plockar Isserley upp okända, välbyggda män längs de skottska motorvägarna. Vad som först liknar feministisk pastisch på filmen Liftaren blir gradvis konstigare, otäckare och störande. Vad vill hon egentligen med de här männen, vart tar de vägen sedan? Går inte att lägga ifrån sig, trots/tack vare politiska undertexten. Tänk: Soylent Green goes vegan.
F.ö: Skottland och en högst opålitlig berättare ger associationer till Iain Banks The Wasp Factory - också värd att läsa om man inte har något emot att samtidigt fascineras, irriteras och äcklas. Båda kategoriseras modern skotsk gotik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar