måndag, maj 08, 2017

lördag, maj 06, 2017

"that sweet City with her dreaming spires"

Lovely all times she lies, lovely to-night!
  Only, methinks, some loss of habit’s power
    Befalls me wandering through this upland dim;
  Once pass’d I blindfold here, at any hour,
    Now seldom come I /.../
Matthew Arnold, 1866

Maj månad, men snart står juni för dörren och därmed också det långa lovet. Då kan jag känna en plötslig längtan tillbaka till Oxford. När gator, lärosäten och trädgårdar tystnar för en stund; en stilla paus, ett djupt, grönt andetag innan språkstudenter och turister anländer. Cyklarna ställs undan, kedjas fast i stolpar och grindar. Glöms bort av ägare som kommer ihåg dem först i oktober igen.
Inga ekon från snabba fotsteg och skratt studsar längre mellan väggarna. Solen värmer de gamla stenarna, förvandlar allt till guld. Arkitekturen tar dock aldrig semester. Stanna upp, säger den, hör du verkligen hit, du kan fortfarande vända tillbaka. Porten är låst. Visa upp ditt kort, eller gå härifrån.
 För de utvalda möter paradiset på andra sidan. Ett överblommat blåregn, en rostig grind. 
Studentrummen står tomma, dörrarna vidöppna. En ensam humla surrar vilset i trappan. Doften av rosor fyller luften.
Kricketfälten är övergivna, klubbhuset öde.
Och så, precis när man inte trodde att det fanns fler grindar att passera, dyker en till upp. Idag står även den öppen. Vad möter på andra sidan? En dröm, ett uppvaknande och ett återvändande tillbaka till nuet.
/../ ovan jord
står – i tropiskt flöde – grönskan, med
lyftade armar, lyssnande
till rytmen från ett osynligt pumpverk. Och han
sjunker mot sommaren, firas ned
i dess blänkande krater, ned
genom schakt av grönfuktiga åldrar
skälvande under solturbinen. /.../

Tomas Tranströmmer, 1954

fredag, maj 05, 2017

helgens djurbild

Michael Sowa, "Big Buzzer"

onsdag, maj 03, 2017

"They're alive!"

Bloomstruck
Å, dessa klimatkontraster! Tillbaka i New York och krukträdgården efter en helg bland snö och kyla. Att lämna plantorna på terrassen för två veckor i Sverige gav mig en klump i magen eftersom Mr B skulle vara i London under samma period. Men istället för att skrumpna ihop av torka har plantorna frodats, konstigt nog. Det växlande vädret (sol - regn - sol) och behagliga temperaturer verkar ha resulterat i idealiska förhållanden för en negligerad trädgård. Chokladmyntan har växt i en närmast perfekt cirkel bland, från vänster, kaprifol, jasmin, grönmynta och citronella:
Bladverket på hortensian Vanilla Strawberry (eller kanske är det Zinfin Doll, lite svårt att se ännu) har mångdubblats sedan mitten av april. Jag ser verkligen fram emot de stora, vitrosa blomklasarna:
Buxbomsvarianterna mår också bättre än någonsin. Det enda som saknas är färg bland allt det gröna, så till helgen får jag gå en sväng till Union Square på jakt efter ettåriga blommande plantor. Ska försöka njuta av utomhusvädret (betoning på försöka, ca 16 grader är lite för kallt för att sitta ute när solen försvunnit bakom huset) under de två veckor jag är hemma. Sedan bär det av till Sverige igen innan jag kan slå mig ner på terrassen för sommaren. Ser så fram emot det efter allt flängande fram och tillbaka över Atlanten. Sol, ett glas rosévin, en bok eller två bland all växtprakt är vad jag längter efter nu.

måndag, maj 01, 2017