Visar inlägg med etikett nyutgivet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nyutgivet. Visa alla inlägg

måndag, april 06, 2009

Också de mörka känslorna har en gång rymts inom de normala

Karin Johannisson intervjuas angående sin bok Melankoliska rum: bl.a. "vem hade trott att melankoliker genom tiderna varit så fixerade vid mat". Min pain d'épices sjönk för övrigt ihop till en platt, brun, oätlig, plastliknande...brödbräda.

måndag, januari 05, 2009

Nya engelska titlar 2009

2009 ser lovande ut. Bland de böcker på engelska som publiceras i år ser jag fram emot A.S. Byatts The Children's Book, Monica Alis In the Kitchen, Margaret Atwoods God's Gardeners, Orhan Pamuks The Museum of Innocence (översatt), Colm Toíbíns Brooklyn, samt novellsamlingar av Gaitskill, Ishiguro och McInerney (här ett smakprov). För en längre lista på böcker som kommer ut i år, se här och här.

torsdag, april 24, 2008

Efter regn sol

Och eftermiddagskaffe i uterum: skört lövdraperi ramar in och tystar. Två högar med nyköpta böcker trängs med krukorna för framtida tomater och luktärt: Tre Patrick O'Brien ("Läs dem!" sade Katie, som en gång drömde om de sju haven bland Kansas Citys potatisfält), Steven Millhausers Martin Dressler: The Tale of an American Dreamer, Nathalie Sarraute: Do You Hear Them?, Gertrude Himmelfarb: The Roads to Modernity (oj, vad alla är arga på den), Ceridwen Dovey: Blood Kin, Mary Roach: Stiff: The Curious Lives of Human Cadavers. Trots frestelser förblir jag trogen Billy Bathgate, E. L. Doctorow no. 2, rapport senare.

söndag, april 06, 2008

Tillbaka till Manderley

Calliope har läst Rebecca och tyckte sådär. För mig är boken en storfavorit som jag läser om lite då och då, men jag tipsade henne istället om Sally Beaumans Rebecca's Tale som är nästan lika bra. Susan Hills Mrs. de Winter, som tar vid där Rebecca slutar, tyckte jag däremot var ganska dålig.

Eftersom jag nyss läst ut Simenons Dirty Snow (kommentarer följer) har jag börjat bläddra lite i Daphne av Justine Picardie, som Läsdagboken tipsade om för ett tag sedan. Boken utspelar sig parallellt under två tidsperioder, där den moderna berättelsen är en omskrivning av just Rebecca. Idén känns igen från Michael Cunninghams Timmarna. Efter bara två sidor är jag lite skeptisk, men jag kanske ändrar mig. Den som undrar var Picardie hittat information om Menabilly, du Mauriers hus i Cornwall som också var inspirationskälla till Manderley, kan läsa om det på hennes blogg.