I Vertigo (1958) besöker Scottie och Madeleine en av Kaliforniens många naturreservat. Det har tvistats lite om vilket det faktiskt är. Ibland anges Muir Woods (som jag gärna vill att det ska vara), ibland Big Basin (som det nog faktiskt är).
Madeleine lutar sig mot en Sequoia Sempervirens |
Eftersom Muir Woods är tillgängligare (hit går bussturer från San Francisco) var det dit jag åkte i torsdag. Delvis pga av skogsscenerna i Vertigo, men också för att här växer jordens högsta och äldsta träd, s.k. Coast Redwoods (Sequoia Sempervirens). Jag har svårt att förklara hur det kändes att gå omkring bland de här gamla jättarna och mina bilder nedan lyckas inte riktigt förmedla känslan de heller, tyvärr:
Muir Woods är urskog, aldrig skövlad, aldrig omplanterad. På svenska kallar vi de omåttligt höga träden för sekvoja, efter dess latinska namn (på engelska redwood, efter dess spanska namn, palo colorado). Parken står på ett område som 1905 köptes för 45000 dollar av kongressledamoten William Kent. Då hade större delen av skogarna i norra Kalifornien redan skövlats till marken. Muir Woods stod kvar eftersom den är ganska svårtillgänglig. Kent hade kunnat döpa området till Kent Woods, men valde att istället hylla skott-amerikanen John Muir, vars syn på människans relation till naturen var revolutionerande. Muir agiterade för skapandet av nationalparken Yosemite, och anses vara nationalparkernas anfader rent allmänt. En miljöhjälte, helt enkelt. Den mest miljömedvetna av alla amerikanska presidenten hittills, Theodore Roosevelt, gav Muir Woods nationalmonumentstatus (monument!) 1908. Och som skogen såg ut då, ser den i stort sett ut idag. Besök för allt i världen Muir Woods om ni reser till San Francisco, eller Big Basin. Vår tid på jorden är så kort. De här sköra jättarnas så mycket längre. Och för att återgå till Vertigo (även om det plötsligt känns futtigt) är det så logiskt att Hitchcock väljer att placera en av filmens tidiga nyckelscener just här, när idén om reinkarnation (oh, we wish) på allvar introduceras i filmen.
2 kommentarer:
Nu blev jag grön av avund! Jag har alltid drömt om att få besöka en sån sekvojaskog någon gång. Ser alldeles magiskt ut.
Det var magiskt och får du någon gång chansen, ta den. Själv skippade jag en tur ut till Alcatraz för att åka ut till Muir, och tycker nog att jag valde rätt.
Skicka en kommentar