Stephen King: Pet Sematary (1983)
Jag var knappt tonåring och läste den här mitt på ljusan dag, ensam i en vit bungalow i norra Nigeria. Så långt från New England och djurkyrkogårdar som man kan komma nästan. Och ändå blev jag så rädd att jag var tvungen att lägga i ifrån mig boken. Jag vågade inte ta upp den igen förrän mina föräldrar och syskon kommit hem. Först gången en bok hade den effekten på mig.
Den här läste jag bara för några år sedan, i soffan hemma i London och insåg alldeles för sent vilket misstag det var. Så här kände jag när jag läste om stackars Eleonor Vance som lockas till Hill House för att delta i ett psykologiskt (och kanske paranormalt) experiment.
Paver verkar ha skrivit romanser och ungdomsromaner innan hon bytte genre och skrev en av de mest krypande skrämmande böcker jag läst. Spöke på Svalbard under förkrigstid. Läste den här både i London och uppe i Kiruna i vintermörkret. Det kan ha bidragit till både mysrysningarna och rädslan som så småningom kom att dominera.
Jag hade uppenbarligen lyckats förtränga hur rädd jag blev när jag sist läste Jackson, eftersom jag gjorde det igen, ensam på rummet uppe i Luleå. I Jacksons roman om collegestudenten Natalie, som inte känner sig helt hemma på colleget uppe i Vermont är det egentligen bara en scen som skrämmer, men den är verkligen otäck. Av det slaget att jag plötsligt inte litade på min egen läsning. Här har jag skrivit lite mer, dock utan att spoila.
När jag skriver det ovan slår det mig att rädslan gjort att platsen för läsningen verkligen fastnat i minnet. Antagligen för att rädsla också manifesterar sig fysiskt. Jag blir verkligen rädd på plats, så att säga.
6 kommentarer:
Har inte läst någon av böckerna i din trio. Skräck är inte riktigt min grej.
jag är alldeles för feg för dessa böcker.
Jätteintressanta tips! Jag skriver genast upp... Stephen King är förstås en mästare, jag tror Lida är värst på min lista.
Shirley Jackson måste jag kolla upp - hennes böcker har jag helt missat.
Boklysten och Hannele, nej det är inte för alla. Jag klarar inte av skräckfilm, som skrämmer mig mycket mer - fast jag tittar (oftast mellan fingrarna) ändå.
Sanna och Helena, ja kolla upp Shirley Jackson. Men skippa kanske hennes första roman, "The Road through the Wall." Där har hon inte utvecklat sitt skrivande riktigt, även om en del hemska grejor faktiskt händer i den också.
Har inte läst någon av böckerna. Tack för tipsen.
Skicka en kommentar