tisdag, januari 13, 2015

Damon Galgut - "Arctic Summer"

Damon Galguts biografiska roman om E.M. Forster fanns med på flera listor över förra årets bästa läsupplevelser och jag stämmer in i kören. Det här kan visa sig vara det bästa jag läser under 2015. På dryga 300 sidor skildras Forsters sexuella uppvaknande i en tid när homosexualitet inte bara ansågs omoralisk utan också var olaglig. Forster försöker förgäves att förlika sig med ett liv utan vare sig fysiska eller känslomässiga förbindelser med andra män. Som 37-åring är han fortfarande oskuld. Men känslorna och de kroppsliga begären kommer ändå att spela en avgörande roll i hans liv, framförallt förälskelsen i en indisk latinstudent, Syed Ross Masood, som för honom till Indien, och senare ett kärleksfullt förhållande med en egyptisk spårvagnskonduktör. Dessa förbindelser är inte okomplicerade, men gör det möjligt för Forster att uthärda det Galgut skildrar som ett i övrigt mycket ensamt liv: 
 
"And it had come to him then that there might be many men like them, in the past as well as the present, who had been together in a similarly uncelebrated way, encircled by invisible emotion. Invisible, but powerful. Affection was like a colour, or a scent on the air; you couldn't seize it in your hand, but it lingered, it lasted." (Arctic Summer,  226)
 
Masood kom också att utöva inflytande på Forsters skrivande enligt Galgut, vilket kulminerade i romanen A Passage to India (1924). Galgut skriver övertygande både om Forsters resor och om hans känsloliv. Det mest imponerande med romanen är hur jag som läsare lär känna Forster innifrån, kryper in under skinnet på honom, och att jag hela tiden tror på det jag läser. Forster, c'est moi, liksomMiljöskildringarna från Indien och Egypten är oemotståndliga trots, eller troligare eftersom, de är färgade av Forsters koloniala perspektiv och dess betoning på kontrasterna mellan öst och väst. Galgut har gjort sin hemläxa och baserar tydligen många av skildringarna på Forsters dagböcker och andra texter. Minst tid ägnas paradoxalt nog åt Forsters skrivande, men så såg han sig inte i första hand som en författare enligt romanen:

"'You know,' he said suddenly, 'I don't think I am a novelist.' He had offered this observation without any secret motive; in that moment it seemed like the truth. He felt Leonard and Virginia stirring. Unexpectedly, Virginia said, 'No, I don't think you are.' She spoke sincerely, without malice; she was recognizing something." (Arctic Summer, 320)

En författare var han förstås. Efter publikationen av A Passage to India skrev Forster dock inga fler romaner. Först efter hans död 1971 publicerades Maurice, romanen om en ung man som inleder ett lyckligt förhållande med en annan man. Den skrev han redan 1913-14.

fredag, januari 09, 2015

Kvarglömd - bortglömd


vem snodde min bok?
Efter att ha läst nästan halva Virginia Woolf på Manhattan glömmer jag kvar boken på restaurangen vi besöker på nyårsdagen. Och saknar den inte på allvar förrän igår kväll. Det säger kanske något om min bristande entusiasm inför Maggie Gees roman och hur stökig lägenheten är. Efter ett telefonsamtal till Les Halles, där de inte hittade någon bok bland kvarglömda effekter, beställer jag ett nytt exemplar (don't ask). På tal om Les Halles var det  här machokocken Anthony Bourdain började sin bana som framgångsrik chef och sedemera författare av bl.a. Kitchen Confidential (2000), som f.ö. står någonstans i bokhyllorna. Den har jag inte läst. Maten är hursomhelst helt ok och restaurangen har blivit något av ett stamställe, eftersom vi nästan har gångavstånd hit. Hoppas att personen som nu har Gees roman gillar den bättre än jag gör.

Så vad läser jag då, när jag inte läser skönlitteratur? De senaste dagarna nyhetsartiklar, så klart, som en besatt, men också The Guardian's "the long read," senast artikeln om ett mord i norra Italien, en text spännande som en kriminalroman. Fast hemskare eftersom det rör sig om ett riktigt mord. Två andra artiklar rör Isis. Och ute faller snön. Bland kassa snöfilmer jag själv spelat in och lagt upp här på bloggen kommer ännu en. Det som fladdrar förbi i rutan mot slutet av filmen är linslocket...


torsdag, januari 01, 2015

Summering över läsningen 2014

helt okej
Nästan en bok i veckan. Att börja skriva här igen hade mao önskad effekt, trots att jag inte på långa vägar läser lika mycket som när jag började den här bloggen. Flera av titlarna var sådana jag länge velat läsa: Curtis Sittenfelds Prep (2005), Sylvia Townsend Warners Lolly Willowes (1926) och Elizabeth Bowens The Heat of the Day (1948) har samlat damm i hyllorna i flera år. Trots att ingen av dem helt levde upp till förväntningarna blev de äntligen lästa och bara det var kul. Att jag faktiskt tog mig an relativt nyutgiven litteratur, i form av Joyce Carol Oates The Accursed (2013), Claire Messuds The Woman Upstairs (2013) och Patrick Modianos Lilla Smycket (2001/2014), tillhör också ovanligheterna numera. 

bättre
Bland höjdpunkterna under 2014 hamnar dock en tidigare och betydligt kortare roman av Oates, Blackwater (1992) och likaså en annan Modiano, De dunkla butikernas gata (1978/1980).  Andra titlar som kvalar in på någon slags tio-i-topplista är två romaner jag tidigare sett och älskar filmversionerna av, nämligen Ruder Goddens Black Narcissus (1939) och Elisabeth Sanxay Holdings The Blank Wall (1947). Ingen av romanerna förlorade på att läsas i efterhand. Årets mest tillfredställande läsning var ändå George Gissings The Odd Women (1893), men så är jag extra förtjust i skildringar av så kallade "new women." Andra kvinnoskildringar jag hade stor behållning av var Nella Larsens Passing (1929) och Pat Barkers Blow Your House Down (1984). Teju Coles Open City (2011) och Elizabeth Winders Pain, Parties, Work: Sylvia Plath in New York, Summer 1953 (2013) vann båda på att läsas i just New York, där både roman och biografi utspelar sig. Den enda svenska roman som blev utläst i år var Therese Bohmans Den drunknade (2010) men det var den å andra sidan värd.
 
Den totala bokskörden efter julfirandet ser för övrigt lovande ut, med flera författare jag inte hört talas om tidigare. Jag ser särskilt fram emot Elena Ferrantes avslutande roman i hennes Neapeltriogi, trots att jag inte läst de två första, samt Jane Smileys senaste roman, fast där borde jag nog läsa A Thousand Achres först, eftersom Smiley här återvänder till samma familj:
 

Läst 2015

Thrones, Dominations - Dorothy L. Sayers & Jill Paton Walsh
Arctic Summer - Damon Galgut
Heart of Darkness - Joseph Conrad (omläst)
Stalker - Lars Kepler
The Killer Next Door - Alex Marwood
The Interpreter of Maladies - Jhumpa Lahiri (omläst)
The Lonely Londoners - Sam Selvon
Men Explain Things to Me - Rebecca Solnit
Egenmäktigt förfarande - Lena Andersson
Var det bra så? - Lena Andersson
Where Angels Fear to Tread - E.M. Forster
Flickvännen - Karolina Ramqvist
The Tremor of Forgery - Patricia Highsmith
The Perks of Being a Wallflower - Stephen Chbosky
Virginia Woolf in Manhattan - Maggie Gee
En främmande man - Marie Lang
Vår sång blir stum - Maria Lang
Siden, sammet - Maria Lang
The Storytelling Animal: How Stories Make Us Human - Jonathan Gottschall
Bad Marie - Marcy Dermansky
Rosemary's Baby - Ira Levin
Stylish Academic Writing - Helen Sword
Alone in Berlin - Hans Fallada
Flush - Virginia Woolf
Jean Rhys - Carole Angier
Belzhar - Meg Wolitzer
Dying - Arthur Schnitzler
The Monk - Matthew Lewis
The Reluctant Fundamentalist - Mohsin Hamid
The Lifeboat - Charlotte Rogan
Angelfall - Susan Ee (omläst)
World After - Susan Ee (omläst)
End of Days - Susan Ee
Hangsaman - Shirley Jackson
I tystnaden begravd - Tove Amsterdam
Sunshine - Robin Mckinley
Red Queen - Victoria Aveyard
Mind of My Mind - Octavia E. Butler
The God of Small Things - Arundhati Roy
Washington Square - Henry James (omläst)
The Expedition: A Love Story - Bea Uusma
Det är något som inte stämmer - Martina Haag
The Northern Lights - Philip Pullman (omläst)
The Subtle Knife - Philip Pullman (omläst)